FOTO: SHUTTERSTOCK
IN WISDOM THERE IS NO AGE
I can see the great love from my children's footsteps in the
snow as they laughing, make beautiful snow angels. I smile when I see them
throw themselves into the snow again and again to make different patterns.
Life with children is a gift. Much great advice comes from
my children, and several times a day they challenge my own capacity to reason
about my own faith. I laugh, and ask them when did they grow up so fast to know
such common sense? They are old souls who sparkle and remember.
We re-program our children, and we likely do not think about
it. Many of us forget the wisdom, but we are searching and we can find our way
back again.
Community, school, friends and parents all make their own impressions
on a child about which way is best. We want what is best for our children after
all. We forget that children also inherently possess wisdom. And we can
remember more if we listen to the children's words.
Sometimes I can see how the children are trying to tell
their parents about something important to them. But parents wave it off with a
blithe "we know what's best for you." Hearing what is best for you often during growing up can trigger insecurity and the individual will always ask for what
is best for him. It can cause us to continue asking others about "what should I work with? or "what do you think?" (Balance of course; we have to in some way teach
children what is best but not to forget to tell the consequences) Since we have
been taught from the beginning to hear from others what is best for us.
I currently struggle with chronic Lyme disease that is
affecting my nervous system. For six months now, I have also been battling pneumonia. Often, I
have terrible pain, or exhaustion. I try not to show my children what is happening
to me, but of course they know. Wise eyes cannot be deceived.
Olivia (seven years), with her little hands asks me where
she should put them on my body so that I'll feel better.
When I fall because of my illness, Olivia is by my side and
comforting. She says, "Mom, it's
okay to fall. I fall sometimes!"
But what made my heart overflow with love was when Olivia
said, "Let us pray to the great (Spirit) to help you to feel better. I
know they are listening. "
Olivia's grandfather lives away in the United States and he
has recently lost his sister. (seventeen years days earlier, her husband of 60 years died). I told
my husband to fly over from Germany to the U.S. to be with his parents. My
husband squirmed. Olivia noticed it and exclaimed, "Daddy! If you were sad
or had problems, then your father would be there for you. "
I smiled inwardly when I saw how the words that came out of
our daughter's big heart had a purpose, and with power pierced through his
closed and clouded heart.
Wisdom has no age. If we only could close our eyes and
listen more often, we wouldn’t judge the source behind the wisdom. And we could
allow our own hearts and souls to decide what the lesson is for us instead of looking down
on the children.
That's Amore!
VISDOMEN HAR INGEN ALDER
Jag ser den stora kärleken i mina barns fotsteg ute i snön när de skrattandes gör sina vackra snöänglar. Jag ler när jag ser dem kasta sig i snön om och om igen för att göra olika mönster.
Livet tillsammans med barnen är en gåva. Många goda råd kommer från mina barn och flera gånger om dagen utmanar de min egen kapacitet till förnuft och tillit. Jag skrattar och frågar dem när de växte upp så fort i förnuftets skola. De är gamla själar som gnistrar och kommer ihåg.
Vi omprogrammerar våra barn utan att vi kanske tänker på det. Vi är många som glömt visdomen, men vi letar och finner vägen tillbaka igen.
Samhället, skolan, vänner och föräldrar, gör sina egna tolkningar om vilket som är bäst. Och många gånger vill vi ju endast våra barn det allra bästa. Vi glömmer att barnen också besitter visheten. Och vi kan också komma ihåg mer om vi lyssnar till barnens ord.
Ibland kan jag se hur barn försöker berätta för sina föräldrar om något viktigt. Men föräldrarna viftar bort det med ”vi vet vad som är bäst för dig”. Det kan leda till att vi fortsätter fråga andra om vad vi vill och kan under vår egen uppväxt, då vi är lärda från början att från andra få höra vad som är bäst för oss.
Jag kämpar med kronisk borrelia som satt sig på mitt nervsystem. I sex månader har jag också dragits med lunginflammation. Ofta har jag en fruktansvärd smärta, eller är trött. Jag försöker att inte visa mina barn vad som händer med mig, men naturligtvis vet de. Kloka ögon kan ingen lura.
Olivia (sju år) kommer med sina små händer och frågar var hon skall lägga dem på min kropp så att jag ska må bättre.
När jag trillar på grund av min sjukdom, finns Olivia vid min sida och tröstande säger: ”Mamma, det är okej att trilla, jag trillar också ibland!”
Men vad som fick mitt hjärta att svämma över av kärlek var när Olivia sade: ”Låt oss be tillsammans till den stora ”Spirit” om hjälp att du skall må bättre. Jag vet att de lyssnar.”
Olivias farfar bor borta i USA och han har nyligen mist sin syster. En vecka senare dog hennes man. Jag bad min man att flyga över från Tyskland till USA för att vara tillsammans med sina föräldrar. Min man skruvade på sig. Olivia märkte det och utbrast: ”Pappa! Om du var ledsen eller hade problem, då skulle din pappa finnas där för dig.”
Jag log inombords när jag såg hur de stora orden som kom ut från vår dotters stora hjärta, med kraft borrade sig igenom hans stängda och rädda hjärta.
Visdom har ingen ålder. Om vi blundar och lyssnar ser vi inte vem som är källan till visdomen, utan vi låter endast våra egna hjärtan och själar få avgöra vad som är lärdomen till oss.
That’s Amore!
Mia Mattsson-Mercer
❤ I sin första krönika för i år tar hon upp hur viktigt det är att barn inspireras och känner en passion för det de läser.
