Ho Ho Onsdag

Hej! Mitt namn är Sven. God Jul från Tyskland, fastän jag är italienare och bor med en Svensk! Jag är Sven tjing!

Sometimes I forget

After sending out 73 emails asking for helping to bag in a store today. 2 people answered they would help. My heart broke since this day and help would go to helping an abused young dog for her eye surgery ! And it is Christmas month, to give back. Then I thought, wow these two people are wonderful coming helping. What a blessing since I can feel their passion Thank you for giving. That's Amore!

A birthday boy

December 6th at 16.02 seven years ago you entered my life. I love you and I adore you. We went out for pizza and a movie. What a great day! 

Thank you Max for choosing me as your mom!

That's Amore!

VECKANS KRONIKA I TIDNINGEN NARA

 Alla hundar har rätt till ett gott liv

Krönika

I ett villaområde nere i södra Italien hotades ett vackert hundpar till livet. Känslorna var delade bland husägarna angående de två hemlösa hundarna. Någon hade tidigare krossat schäfer-flickan Mayas framben med ett basebollträ.

Sebastian, en vacker rottweiler, skyddade och ordnade mat åt Maya varje dag.
Mayas skador hade fått självläkas och under kyliga dagar fick hon stora problem med att gå.

 Min dotter Olivia och jag matade och medicinerade hundarna. Jag pratade med personer i området, men hot att ta bort hundarna därifrån haglade starkare för varje dag. Ingen ville adoptera två stora hundar av dessa raser, som dessutom var gatuhundar. 



En dag kontaktade en amerikansk kvinna och hennes vuxna dotter mig, för de ville gärna adoptera en hund från ett shelter. Vi körde tillsammans till ett ställe med 500 hundar. Men varje gång kvinnorna sa att de ville adoptera någon av hundarna fick de ett blankt nej av personalen. Volontärerna hade hela tiden en åsikt om varför mamman och dottern inte kunde adoptera just de hundarna. Tillslut tröttnade vi och gick frustrerade därifrån.

 Vägen till mammans och dotterns hem var avstängd, så vi fick köra en annan längre väg. Plötsligen såg jag två hundar sittandes vid vägrenen. Jag stirrade ut genom mitt sidofönster och mumlade: ”Det kan inte vara sant!”



Där, långt hemifrån, satt hundarna Maya och Sebastian och väntade på oss! Sittandes vid vägrenen som två liftare, väntandes på att bli upplockade. Jag stannade bilen, hoppade ur och sa förvånat: ”Men vad gör ni här, så långt hemifrån?!”  



Mamman och dottern stod nu bakom mig och undrade: ”Men kan vi inte adoptera dessa två hundar?” 

Jag trodde inte mina öron. 

”Menar ni allvar?”, frågade jag häpet. 

Vi öppnade bildörren och lyfte in både Sebastian och Maya, som inte gjorde något motstånd. 

Jag var överlycklig! 

Allting gick över mina förväntningar. Mamman och dottern flyttade från Italien till England och bor numera i Texas, USA. Naturligtvis följde Maya och Sebastian med sin familj runt om i världen. 


Universum har planer för oss alla. Både för människor och djur. Vi ser kanske inte alltid helheten utan livet är som en spiraltrappa, i konstant flöde. 

Sebastian och Maya visste att vi skulle komma den vägen, just den dagen. De väntade lugnt och tålmodigt i harmoni tillsammans med Universums planer. Deras framtid var på väg mot dem, när vi kom i den silvergrå bilen.



That’s Amore!

Veckans kronika i Tidningen Nara

Ett sårat hjärta kan stoppa godhjärtad hjälp

Krönika

Nere i södra Italien är bensinstationerna ett vanligt tillhåll för många gatuhundar. En del hundar känner att de uppskattas av de anställda när de vaktar bensinstationen under natten. Andra gatuhundar hoppas på att bli upplockade av en vänlig person som tankar bilen.

Bensinstationen som Antonio arbetar på är omringad av sopor och misär. Barn med smutsiga kläder skyndar förbi. Många mammor arbetar som prostituerade och männen dealar med narkotika. Antonio tyr sig hellre till djuren än till människorna. Ett gammalt fuktigt hundhus som han byggt står vid sidan om kontoret där han arbetar. 

På bensinstationen finns en liten tik som är ungefär sju månader. Gracie väntar troget på Antonio varje morgon, hon vet att han har matrester med sig. Gracie har gamla läkta sår efter att ha blivit misshandlad. Någon har klippt av henne öronen och sparkat henne i ansiktet. Hennes högra öga har en inre blödning och behöver opereras. På gatan är det inte bara människan som försöker överleva, det försöker även djuren.

Antonio blir upprörd när vi vill ta hunden till veterinären och börjar skrika. Vi vill inte bemöta hans ilska, det kan göra saken värre för Gracie. När vi nästa dag kommer till bensinstationen är Gracie borta, likaså det trasiga hundhuset. Antonio har flyttat henne till trädgården vid hans hem. Han vill inte lyssna på oss när vi talar om att hon behöver vård. Vi känner oss maktlösa, arga, ledsna och besvikna.

En vecka senare kontaktar Antonio oss och ber om hjälp. Gracie är väldigt sjuk! Antonio berättar med sorg om sin tidigare hund, som han älskade mer än livet. En kvinna lovade honom att köra den hunden till veterinären en gång när det behövdes. Antonio (som tjänar ungefär 200 kr om dagen) var tacksam för hennes hjälp.

Men kvinnan kom aldrig tillbaka med hunden. Antonio sörjer fortfarande sin hund och hans smärta från det förflutna gör honom rädd. Kärlek kan stjälpa oss, när vi av rädsla håller kvar det förflutna. 

När vi vågar släppa ilska och rädsla kan Universum pussla ihop oss alla till en lösning. Vi behöver ha tillit och tro, hur djupa ärren än är i hjärtat. 

Alla vi släppte våra rädslor. Antonio släppte sin rädsla för att förlora Gracie och vi släppte vår rädsla om att inte kunna rädda henne. 

Gracie är nu i ett fosterhem under veterinärvård och Antonio hälsar ofta på.



That’s Amore!

Trying to do homework

Trooper our rescue Labrador loves to be close. Here my son is trying to do his homework Sweet boys!

Saturday with the kids

I just love to be with my kids. We went shopping and Olivia got her ears pierced second time Hope it works this time

Det vackraste jag har

Mina alskade barn ni ar det basta I mitt liv

I tisdags gick vi med I byn pa den traditional Latern, day, St Martin day

Last Tuesday we celebrated St Martin day by walking with Latern. Third year!

Best part is the warm gluhwein afterwards :)

 

VECKANS KRONIKA TIDNINGEN NARA

Hunden George förde oss samman

George hittades i en sophög nere i södra Italien. En kvinna stannade och såg den skelettliknande hunden. Hon tog honom med sig hem, badade och skötte om honom.
En familj i Tyskland skrev till mig att de ville adoptera George. När jag lyfte in honom i min suburban kände jag att något var fel med honom. Veterinärintyg hade granskats och godkänts av tre oberoende parter för pass, blodprov och hälsoundersökning i Italien. Jag bad ändå min tyska veterinär röntga George.

Plåtarna visade urinsten och Georges vänstra bakben var av! Jag var chockad över den höga smärtgräns han hade utvecklat för att överleva på gatan.

Trots hans hälsotillstånd ville familjen ändå adoptera honom. Operationer och rehabiliteringar sattes in. Matte och husse var alltid vid hans sida. Även deras ”boxer-flicka”, Bella. George var rädd inne hos veterinären, där han satt på det kalla undersökningsbordet. Bella hoppade upp och satte sig bredvid honom.

Två år senare blev George akut sjuk. Han kördes till djurakuten där familjen fick motta ett tragiskt besked. George var döende i cancer.

Efter Georges bortgång fick jag en vacker inbjudan till en minnesceremoni. Hans aska skulle spridas under det träd som var hans favoritplats. Jag blev rörd att familjen samlade oss alla som varit delaktiga i George liv för att säga adjö.

Så blev det tid för ceremonin. Skymningen lade sig över dalen och vi gick tillsammans ut på terrassen. Allt var vackert och fridfullt. En lykta brann på bordet och skickade ett vackert sken över fotot på George. Vi tände alla varsitt ljus. Matte höll ett vackert och roligt tal om George, hunden som hade så mycket i ”sitt bagage” efter sitt liv på Italiens gator. Envishet blandat med kärlek, men också smärta. Under ceremonin både grät vi och skrattade.

Inför barnen kunde vi visa att döden inte endast är skrämmande, utan också fylld med kärlek och respekt. Att få sörja och ta del i avskedet. Att våga visa smärta. Vi skålade för livet och till George som fört oss samman. Vi skildes åt med en stark värme i våra hjärtan.

Ett farväl är en vacker fortsättning, inför vår nästa resa. Så fortsätt stråla den inre skönhet ni bär. Ljuset lyser upp den mörka stigen till Andra sidan, där de fyrbenta vännerna väntar att få välkomna deras nya gäst.

That’s Amore!

YOU CAN FOLLOW ME AND AWL ON INSTAGRAM

My life is a big part of AWL (animalswithoutlimits) my professional work is about animals, my volunteers and bright spirits are my two children...not to forget my Senior Sanctuary.

Follow us on Instagram. We cannot wait to met you all wonderful animal friends.

@AnimalsWL

That's Amore!

CLOUD NINE

Finally! Kepler is out with a new thriller, Stalker.

Holly Molly, they are better than ever. Normally I am not afraid when I am reading, but Holly Macaroni my heart is beating. This is a page-turner.

And a wonderful person sent the book to me. Without a note, without anything....she knew the book was the best message ever,

Thank you Helen Berg, Sweden.

SVEN OCH KRAKFLICKAN

Sven och jag ligger I hammocken och laser rysligt bra ondska pa hog niva. Ryser trots 23 grader plus, svettas! #ordupplaget 

Jag laste trean forst. Tjejen som rekommenderade i pocketbutiken ansag att de var fristaende. Fastan jag vet slutet i triologin, sa ar spanningen sa pa hogniva att man glommer hur slutet blir.

Jag ar superglad jag hittade ettan. De skriver underbart tillsammans. Onskar jag hade en sadan skrivkompis ocksa, maste vara jakligt kul att ga till "jobbet"  lasa och skriva pa uppfoljande kapitel.

Kärleken är stor i vårt hem

Krönika

”Hur många hundar har du egentligen?” Det är en fråga jag ofta får, från positivt nyfikna människor. ”Några stycken”, mumlar jag då. Jag fladdrar med svaret eftersom vi har många hundar. Du behöver räkna på fler än två händer för att få fram svaret.

Att arbeta med djur i krissituationer är ofta svårt. En hund kan bli lämnad bunden vid min grind. Och jag får motta samtal från familjer som ska lämna landet, som inte kommer ta med sig sina fyrbenta vänner.

Jag får se djur som är sjuka, som ingen vill ta hand om. Jag kan inte blunda. Varje hund i min familj har sin egen unika historia att berätta. De har adopterat oss, inte tvärtom. Min man har räddat några och ibland kan vi känna att vi måste dra ned på antalet hundar.



“Trooper måste finna ett nytt hem?”, kan jag säga irriterat. 

“Varför alltid mina hundar! 

Hur är det med Sven”, kontrar min man då. 

“Nej, han stannar!”, är mitt bestämda svar. 

Så slutar dagen med att vi har samma antal hundar kvar. Tack och lov!



Hundarna äter på nedervåningen. Min man jonglerar med matskålarna, och delar ut dem på deras bestämda matplatser. En gång hörde jag honom plötsligen ropa upp till övervåningen: ”Älskling, här står en ljusgrå hund och viftar på svansen. Jag minns inte att vi har en grå hund?”  

Då log jag och kröp ihop bakom min bok som jag läste. 

”Kan vi behålla honom?”, ropade jag tillbaka.



Som djurkommunikatör är det oerhört smärtsamt att höra hundarnas bakgrund och känna av deras energier och brustna hjärtan. När jag var svårt sjuk, med värk i kroppen och svårighet att gå, fick hundarna mig att gå upp varje morgon och kämpa på. De är alltid lugna, glada och med massor av tålamod.



Jag har alltid varit imponerad över hur snabbt de sjuka hundarna återhämtat sig på kort tid på vårt Hospice. Medan det kan ta år för oss människor att bli friskare när vi drabbats av någon sjukdom. 



I mitt anteckningsblock kan jag läsa om hundarna: ”Daglig meditation, fasta, healing, glada svansviftningar (trots smärta).” 

Aldrig förlorar hundarna tron på sig själva eller livet. De stänger av tankarna.

Med 14 "mini-buddhister" i vårt hem är en sak säkert, kärleken flödar och jag har mycket att tacka dem för.

 Namaste.


Veckans kronika i Tidningen Nara

FÖREDRAG I VACKRA STOCKHOLM, SVERIGE

Kom och lyssna ett inspirerande kärleksfullt föredrag i Stockholm, Lördagen den 4 e Oktober. Mia Mattsson Mercer ar AWL President kommer att dela med sig av sina erfarenheter, glada fängslande historier. Vad kan djuren lara oss manniskor?

Underbara Carina Lidbom berättar och inspirerar. En underbar lördagseftermiddag. Välkomna!

Tack också till Tove Karlsson som haller i föredraget.

That's Amore!

HELLO SEPTEMBER

LET THE SUCCESS BE THIS MONTH.

NEW PROJECTS.
MORE LAUGHTERS.
GREAT HEALTH.
WONDERFUL FRIENDS
BRAVE PAINTINGS
HEALTHY HAPPY KIDS
HEALTHY CONTENT SENIORS
LOVE LOVE LOVE LOVE

THAT'S AMORE

#seniors #september #success #love

PAIN PAINT PROJECT

 Having lyme disease you have to be creative the whole time or you fall down the black whole. Chronicle Lyme is always there, and you have to be strong to keep it under control. My painting has (is) my savior. Never would I have believed ...me painting.

I love it. Its so much fun and relaxing. I don't have to eat painkillers. So I named my work
"Pain Pain Therapy"

Dog, Senior, no value in many eyes (I adore them)

 This I actually made last year. It was my first painting. I dusted it off today.

Butterfly, in so much chaos around but still so beautiful.

Working on this one, and its interesting why this one is starting to become my favorite.

Not to have a voice. Stand up and find your voice, your key.

I am happy! That's Amore!

SUMMER PAINT PROJECT

Canvas 40x40, Acryl

Namaste, hummingbird..its amazing what comes out when you don't think or make any plans.

Some have asked if my painting are for sale, and yes they are. My passion is helping those without a voice.  This passion also colors my work on canvas.  You may own one of my works for a minimum donation of 50 Euro + shipping.  The full donation, minus the cost of the materials used in the work of art, will go to help animals through the non-profit organization I founded in 1999, Animals Without Limits.  The larger the donation, the more animals in chaos, crisis and war-zones we can assist.


We are on Facebook ,  Twitter (AnimalsWL)

#painpaintproject #acryl #canvas #namaste #hummingbird #thatsamore #art