MY DOGS ARE MY MINI BUDDHISTS

     My weekly column in Magazine NARA (Sweden) but I translated it into English for you.        

      MY DOGS ARE MY MINI-BUDDHISTS

Living with former stray dogs is a wonderful learning experience. For several years I have followed individual street dogs or families groups among the strays.  The sense of freedom I feel with them is a kind of independence, as in constant meditation!

For me, stray dogs are my mini- Buddhists. They teach me a lot about being in touch with the present.  I am their student, invited to take part in the school of life.  Street dogs have no expectations!  And so, they have no disappointments.  Expectations are something I wrestle with in many different situations. Stay dogs are unconditional love.  I often try to love unconditionally.  In my “pack” of former strays, when we rest together during the day everything feels like fulfillment.  

Street dogs’ intuition is outstanding. They listen to their inner compass; their intuition is as a survival tool for them.  I practice with my own inner compass, to rely more on my intuition.  If they receive food, they are happy, content and satisfied.  They don’t seek to have more than they need.

Yet I still practice my desires, with dreams that I can strive for and share with fellow human beings.

When (stray) dogs are adopted, within two weeks they stop to use their internal compass.  In most cases they will be “reprogrammed " by their new owners, just as what happens with most children.  Children also drop their intuition, as they get older.  As adults and parents, we think for the children.  It is hard not to, they need our direction, guidance and experience to learn and grow.  Or so we tell ourselves.  The same things we do for most of the dogs.  We teach them the human language, which eventually replaces their inner knowledge, their intuition.  When we dare to rely as much on intuition as children and stray dogs do, we find our own divinity within our purpose and ourselves.  We can learn and teach out our knowledge and have more compassion. To find a balance with the inner knowledge and to dare share the wisdom together with our community. Close your eyes!  Do not look at who's coming with a wisdom message for you, but listen and the book of knowledge opens up in your mind.

We do not know who our teachers are! Let your expectations vanish and open your heart to your inner compass.  I thank my mini- Buddhists for this life's wisdom.  They have a free mind without an ego, such that I aspire to myself.

I'm trying to remember what my soul already knows.

That's Amore !

Photo Ulla Linders, Lori Garcia

WEEKLY COLUMN MAGAZINE NARA

Krönika

MINA HUNDAR AR MINA MINI BUDDHISTER

Att leva tillsammans med gatuhundar är en lärorik upplevelse. Under flera års tid har jag följt enskilda gatuhundar eller familjer i grupp. Den frihetskänsla jag känner tillsammans med dem är en slags obundenhet, som i ständig meditation!

När vi vilar tillsammans under dagen är allting i helhet. För mig är gatuhundarna mini-buddhister. De lär mig massor med att vara i kontakt med nuet. Jag är deras elev, inbjuden till en del av livets skola. Gatuhundarna har inga förväntningar!  Förväntningar är något jag brottas med i många olika situationer. De är villkorslös kärlek. Jag försöker ofta att älska villkorslöst.

Gatuhundarnas intuition är enastående. De lyssnar på sin inre kompass, intuitionen är som ett redskap i överlevnad. Jag tränar med min egen inre kompass, att lita mer på min intuition. Får hundarna bara mat är de lojala och nöjda. Jag övar fortfarande på mina önskningars skepnader, med drömmar som jag kan sträva efter och dela med mig av till andra medmänniskor.

När hundarna blir adopterade slutar de inom loppet av två veckor att använda sin inre kompass. I de flesta fallen blir de ”omprogrammerade” av sina nya ägare, precis som med många barn. Barn tappar också intuitionen ju äldre de blir. I många fall tänker vi åt barnen. Likadant gör vi för de flesta hundar. Vi lär dem människans språk.

När vi vågar lita lika mycket på vår intuition som barn och gatuhundar gör, finner vi vår egen gudomlighet inom oss och vårt syfte. Vi kan leva ut kunskapen och mer medkänsla, och finna en balans med vår inre kunskap till samhället. Blunda! Titta inte på vem som kommer med vishetens budskap, utan lyssna och kunskapens bok öppnas upp för ditt inre.

Vi vet inte vem våra lärare är! Låt förväntningarna försvinna och öppna ditt hjärta för din inre kompass. Jag tackar mina mini-buddhister för livets visdom. De har en fri själ utan ego, en sådan jag strävar efter själv. Jag försöker minnas vad min själ redan vet.

That’s Amore!

Foto, Ulla Linders, Lori Garcia