Krama Era barn.
Denna gang har jag valt att inte visa mina barn vad som hänt i Belgien. Tvn star stängd i vardagsrummet. Nyheterna laser jag ensam pa min iPhone.
Mina barn tänder varsitt ljus och jag frågar dem om vi inte kan sjunga en vacker sang till ett land som just nu ar ledsamt. En sang till människorna ute i världen som ar ledsna.
Mina barn tänder varsitt ljus och jag frågar dem om vi inte kan sjunga en vacker sang till ett land som just nu ar ledsamt. En sang till människorna ute i världen som ar ledsna.
Vi sjunger högt och vi kramar hela världen i vara inre hjärtan! De vet att någonting hander dar ute, deras intuition ar skarp.
Olivia snart 11 ar gammal, fick svart att andas for några dagar sedan. Hon fick tryck over bröstet. Vi pratade och pratade. Till slut kom det fram. Hon ar rädd !
Hon ar sa rädd att hon far svart att andas. Hennes rädsla att vi skall förlora vart hus och vandra for att fa hjälp. Hon ar rädd jag skall do! Hennes monster lever dar ute och inte under sangen som Carina Bergfeldt skriver i Aftonbladet.
Hon ar sa rädd att hon far svart att andas. Hennes rädsla att vi skall förlora vart hus och vandra for att fa hjälp. Hon ar rädd jag skall do! Hennes monster lever dar ute och inte under sangen som Carina Bergfeldt skriver i Aftonbladet.
Aven om tvn in ar pa, prater barnen med varandra. I en by med mångkultur ar naturligtvis åsikterna väldigt olika och starka.
Smärtan inom mig ar oandlig, men samtidigt måste jag visa mod. Vi föräldrar far inte tappa vart mod.
Tand ett ljus och ge Era barn en extra kram. That's Amore!
Aftonbladets krönika Klicka har
